GLAREUM.NET›Kapitel 2›Markarbete, ledningar och fyllning

2.4 Frostskyddslager

Ett lager sand eller grus som inte lyfter när det fryser, så att marken under en platta, en gång eller en lätt byggnad ligger still på vintern.

Två genomskärningar sida vid sida. Vänster: ett frostskyddslager av sand och grus når ner till det lokala tjäldjupet under en stenlagd yta. Höger: en isolerskiva i marken håller tjälen högre upp, så lagret kan vara tunnare. lokalt tjäldjup tjälen stannar ovanför skivan Utan isolering Med isolering 3 Isolerskiva valfri, se EN ISO 13793 2 Frostskyddslager lite finmaterial, packat 1 Ytskikt och bärlager kapitel 3 Tjälfarlig jord
Frostskyddslagret når ner till det lokala tjäldjupet, eller kortare där isolering håller tjälen ute.

I korthet

Svårighetsgrad
3 av 4
Tid
Som 2.3, plus schaktning ner till tjäldjupet
Verktyg
Minigrävare, skottkärra, kratta, vibroplatta, laser eller vattenpass
Delar
  1. 1  Ytskikt och bärlager
  2. 2  Frostskyddslager
  3. 3  Isolerskiva (valfri)

Det här behöver du per m² och 100 mm packat

MaterialFraktionTypMängd
Sand eller grus 0–8 mm Under 3 % finare än 0,02 mm omkring 200 kg
eller 0–32 mm Krossat eller naturgrus, med lite finmaterial
eller 16–32 mm Tvättad makadam, där lagret också ska dränera (6.1)
Filter på silt eller lera 0–4 mm Ren sand eller geotextil, se 6.6

Varför lite finmaterial?

0–8 mm

Tjälen lyfter marken när vatten sugs upp genom finkornig jord och fryser till islinser. Grov sand och rent grus har för stora porer för det, så de tjälar inte.

0–32 mm

Ett krossat material med mycket finmaterial ger ett bra bärlager men kan ändå tjäla. Fråga leverantören om finmaterialhalten innan du använder det inom tjälzonen.

Steg för steg

  1. 1

    Ta reda på tjäldjupet där du bor.

    Det beror på klimat, jordart och snötäcke, från ingenting på varma platser till mer än 2 m på de kallaste. Byggmyndigheterna publicerar det lokala värdet.

    Karta över lokalt tjäldjup
  2. 2

    Schakta bort den tjälfarliga jorden.

    Ta bort silt, lera och fin siltig sand ner till tjäldjupet, eller till det djup som en isolerad lösning tillåter. Släntra kanterna på schaktet så att övergången från jord till fyllning blir gradvis.

    Schakt med släntade kanter
  3. 3

    På silt eller lera lägger du först ett filter.

    Använd minst 100 mm ren sand, eller en geotextil, så att den finkorniga jorden inte arbetar sig upp i lagret. Se 6.6.

    Filtersand i botten
  4. 4

    Fyll och packa i lager.

    Bygg upp lagret som bärande fyllning (2.3). Lite finmaterial gör att det dränerar bra, så vattna det lätt innan du packar.

    Frostskyddslagret packas
    Frostskyddslagret packas Illustration
  5. 5

    Håll vattnet borta.

    Utan vatten blir det ingen is. Ge ytan fall så att regnet rinner av, och låt inte vatten bli stående på eller intill lagret.

    Ytan har fall mot en brunn
Specifikationer
DelFraktionTjocklekUtförande
1 Ytskikt och bärlagerse kapitel 3–Läggs ovanpå frostskyddslagret.
2 Frostskyddslager0–8 mm till 0–32 mmner till det lokala tjäldjupetUnder 3 % finare än 0,02 mm. Packas i lager som i 2.3.
3 Filter0–4 mm ren sandminst 100 mmEller en geotextil. Bara på silt eller lera.
4 Isoleringskiva avsedd för markenligt beräkningBredd, tjocklek och djup enligt EN ISO 13793.

Vad som gör det tjälsäkert

Tjällyftning kräver tre saker samtidigt: frost, en finkornig jord som låter vattnet stiga och tillgång på vatten. Ta bort en av dem så blir det ingen tjällyftning. Det vanliga provet: jord där 3 % eller mer av vikten är finare än 0,02 mm är tjälfarlig; ensgraderad sand klarar upp till ungefär 10 %. US Army Corps of Engineers använder den regeln, och den är ingen skarp gräns. Be leverantören om en analys av finmaterialhalten, eller använd tvättat material.

Djup

Lagret måste nå ner till det lokala tjäldjupet, annars når tjälen jorden under det. Djupet beror på klimat och jordart och publiceras lokalt. EN ISO 13793 räknar fram det ur det lokala köldmängdstalet.

Isolering i stället för djup

Skivor som läggs i marken håller tjälen borta från jorden under dem, och en uppvärmd byggnad värmer marken under sig. EN ISO 13793 dimensionerar skivorna. Med den metoden lägger en universitetsguide grundsulor för uppvärmda hus så grunt som omkring 300 mm i måttligt kalla klimat.

Under väggar

Blöt återfyllning kan frysa fast vid en grundmur och lyfta den. Använd fritt dränerande fyllning mot väggen och håll den dränerad (2.2).

Källor

  1. National Research Council Canada, Building Digest 26: Ground freezing and frost heaving: tre förutsättningar (frost, finkornig jord, vatten), ta bort en så upphör tjällyftningen; grov sand och rent grus tjälar inte; återfyllning som fryser fast vid en vägg kan lyfta den, så den ska väljas med omsorg och dräneras
  2. US Army TM 5-852-3, Arctic and subarctic construction: jord med 3 % eller mer finare än 0,02 mm är i regel tjälfarlig, ensgraderad sand upp till 10 %; filter minst 100 mm med högst 3 % finare än 0,02 mm; tjälfarliga fickor byts ut ner till tjäldjupet; grundvatten inom 1,5 m från frysfronten ställer till problem, på mer än 3 m sällan
  3. Virginia Transportation Research Council: Frost action considerations in roadway construction: tjällyftning kräver minusgrader, en tjälfarlig jord och tillgängligt vatten; US Army Corps of Engineers kriterium tillåter högst 3 % partiklar mindre än 0,02 mm
  4. US Army CRREL TR 223: Experiments to simplify frost susceptibility testing of soils: Casagrandes kriterium om 3 % finare än 0,02 mm är ingen skarp gräns
  5. US HUD / NAHB Research Center: Frost-Protected Shallow Foundations, Phase II: tjäldjupet bestäms främst av vinterns lufttemperaturer, tillsammans med jordart, markfuktighet, snö och marktäckning
  6. Nova Scotia Community College: Water Service Protection and Maintenance: vattenserviser grävs ner under tjälgränsen; där det inte går får de frostskydd, till exempel förisolerade rör eller värmekabel
  7. EN ISO 13793 Thermal performance of buildings: thermal design of foundations to avoid frost heave (preview): dimensionerar isoleringens bredd, djup, värmemotstånd och placering; tjäldjup ur det lokala köldmängdstalet; utbyte av tjälfarlig jord som alternativ
  8. Penn State PHRC, Frost-protected shallow foundations: byggnadens värme och isolering gör att en grundsula kan ligga på omkring 300 mm där luftens köldmängdstal är upp till 1 500 °F-dygn
  9. FHWA-RD-97-148, Granular base: naturligt stenmaterial väger omkring 2,0–2,3 t/m³ på plats
  10. EN ISO 13793 Thermal design of foundations to avoid frost heave
  11. EN 13242 Aggregates for unbound and hydraulically bound materials
  12. EN 13252 Geotextiles used in drainage systems

Mängder: 1 m² × 100 mm = 0,1 m³ packat. Räknat som omkring 2,0 t/m³, den nedre änden av FHWA:s 2,0–2,3 t/m³ för naturligt stenmaterial. Beställ lite extra.

Avsnitt 2.4 Hitta materialen nära dig →

GLAREUM.NET · Aggregate Handbook