GLAREUM.NET›Kapitel 4›Betong

4.2 Betong till grunder

Grundsulor och plintar som bär väggar, stolpar eller en mindre byggnad som ett förråd, ett garage eller en trädgårdsmur.

Genomskärning av en grundsula: sulbetongen i botten av ett dike, lika djup som väggen är tjock och dubbelt så bred, med en blockvägg som börjar på den. Undersidan ligger vid det lokala tjäldjupet. lokalt tjäldjup 400 mm 2 Vägg eller block 200 mm tjock 1 Sulbetong 200 mm djup · sten 16–32 mm Orörd mark
Genomskärning av en grundsula under en vägg på 200 mm. Betongens undersida ligger vid eller under det lokala tjäldjupet.

I korthet

Svårighetsgrad
3 av 4
Tid (uppskattning)
1 dag att gräva, 1 dag att gjuta 10 m
Verktyg
Spade eller minigrävare, snöre och käppar, vattenpass, betongblandare, skottkärra, handstamp
Delar
  1. 1  Sulbetong
  2. 2  Vägg eller block ovanpå

Det här behöver du per meter grundsula, 400 × 200 mm

MaterialFraktionTypMängd
Sand 0–4 mm Tvättad 57 kg
Sten 16–32 mm Krossad eller rundad 105 kg
eller 8–16 mm Där det finns armeringsjärn eller plinten är smal
Cement – Vanlig cement (EN 197-1) 18 kg

Varför 8–16 eller 16–32?

16–32 mm

För oarmerade grundsulor som är 200 mm eller djupare. Den största stenen får vara en fjärdedel av den tunnaste delen, och större sten behöver mindre blandningsvatten.

8–16 mm

Där grundsulan har armeringsjärn, eller till små plintar. Stenen måste komma igenom mellan järnen. Se 4.4 för regeln.

Steg för steg

  1. 1

    Märk ut och kontrollera vad som är tillåtet.

    Spänn snören mellan käppar för dikets båda kanter. Ett hus, en tillbyggnad eller ett garage kräver bygglov och en konstruktion från en ingenjör. Den här sidan handlar om betongen.

    Snören mellan käppar
  2. 2

    Gräv diket ner till fast mark och under tjäldjupet.

    Det lokala tjäldjupet varierar från noll i frostfria klimat till mer än 2 m på de kallaste platserna, så ta reda på vad som gäller där du bor. Utan tjäle anger FAO cirka 30 cm för lätta byggnader och upp till 1 m för tunga.

    Diket med en djupmätstav
    Diket med en djupmätstav Illustration
  3. 3

    Sätt höjdkäppar för betongens överkant.

    Slå ner käppar i dikets botten längs hela dess längd och nivellera dem till grundsulans överkant: lika djup som väggen är tjock, och minst 150 mm.

    Käpparna nivelleras
  4. 4

    Blanda 1 del cement, 3 delar sand, 5 delar sten och fyll.

    Fyll i lager som inte är djupare än 150 mm, och stampa varje lager ut i hörnen så att ingen luft blir kvar.

    Grundsulan stampas
  5. 5

    Håll betongen våt i minst 7 dagar.

    Håll den våt eller täckt så att den förblir fuktig medan den härdar.

    Grundsulan hålls våt
Specifikationer
DelFraktionTjocklekUtförande
Grundsula16–32 mm eller 8–16 mmlika djup som väggen är tjock, minst 150 mm1 : 3 : 5. Dubbelt så bred som väggen. Stampas i lager.

Djup

Grundsulans undersida ligger under det lokala tjäldjupet, så att is i marken inte kan lyfta den. Djupet beror främst på hur kalla vintrarna är, och på jordarten, markfukten och snötäcket. ISO 13793 beskriver hur grunder dimensioneras mot tjällyftning. Uppvärmda byggnader värmer marken under sig.

Tjocklek och bredd

FAO: lika djup som väggen är tjock och dubbelt så bred. Minst 150 mm tjock (East Suffolk Council). För en byggnad tar du måtten från dess konstruktion. Exemplet på den här sidan gäller en vägg på 200 mm: 400 × 200 mm.

Blandning

FAO föreslår 1 : 3 : 5 i volymdelar för grundsulor och placerar grundsulor i sina lägsta hållfasthetsklasser, C7 och C10.

Plintar

En plint under en stolpe eller pelare har samma blandning och samma djupregel. För staket- och pergolastolpar som gjuts fast direkt i betong, se 4.3.

Källor

  1. FAO Farm Structures, ch. 5: Footings: grundsula lika djup som väggen är tjock och dubbelt så bred, blandning 1 : 3 : 5, 30 cm djup för lätta byggnader i varma klimat, upp till 1 m för tunga
  2. FAO Farm Structures, ch. 3: Concrete: blandningar och mängder per m³, sten ≤ ¼ av den tunnaste delen, slamtest av sand, skrymdensiteter, lager ≤ 150 mm, håll våt i minst 7 dagar, formen bort efter 3 dagar
  3. US HUD / NAHB Research Center: Frost-Protected Shallow Foundations, Phase II: tjäldjupet bestäms främst av vinterns lufttemperaturer (köldmängd), tillsammans med jordart, markfukt, snö och marktäcke; tjälgränsen ligger högre nära en uppvärmd byggnad
  4. National Research Council Canada, CBD-26: Ground freezing and frost heaving: växande islinser lyfter marken, ofta 100–200 mm; grunder till ouppvärmda byggnader som inte går ner under tjäldjupet skadas ofta
  5. ISO 13793 Thermal design of foundations to avoid frost heave (ISO)
  6. USDA NRCS: Cold weather concreting: betong gjuts inte på frusen mark; tina den först under isolering
  7. East Suffolk Council building control: Foundations: grundsula minst 150 mm tjock
  8. Penn State University: aggregate and strength: blandningar med större sten behöver mindre blandningsvatten
  9. American Concrete Institute FAQ: consolidation: stötning med stav för lättflytande blandningar, stampning för styva, vibrering inifrån eller utifrån
  10. Mile High Flood District: curing specification (based on ACI 308.1): härda i minst 7 dagar, form som lämnas kvar räknas som härdning
  11. EN 1997-1 Eurocode 7: geotechnical design – Part 1: general rules (EVS)
  12. EN 12620 Aggregates for concrete (DIN)
  13. EN 206 Concrete: specification, performance, production and conformity (EVS; upphävd från 1 oktober 2026 och ersatt av EN 206-1:2026 och EN 206-2:2026)
  14. EN 197-1 Cement: composition, specifications and conformity criteria for common cements (EVS)

Så räknas mängderna ut: FAO:s tabell över sand, sten och cement per m³ betong, gånger volymen. Lös sten räknas som 1,55 t/m³ och fuktig sand som 1,4 t/m³, inom FAO:s intervall på 1,5–1,65 och 1,3–1,5 t/m³. Mängderna inkluderar inget spill; FAO räknar med 5–10 % för spill.

Avsnitt 4.2 Hitta materialen nära dig →

GLAREUM.NET · Aggregate Handbook