Ordlista

Skaka sand eller jord med vatten i en burk med raka sidor och låt den sjunka. Grova korn sjunker först och finmaterialet sist, så lagren visar vad materialet består av.

Förklaras i 1.3 Tvättat eller otvättat

Nämns i (2 sidor): 1.3 10.6

Källor: Manitoba government, Jar test field guide for sand · Clemson University HGIC, Soil texture analysis: the jar test

Bärande fyllning

Krossat material med finmaterial som läggs ut och packas i tunna lager för att höja marken under en platta, en stenläggning eller en lätt byggnad. Bra packning hindrar att den sätter sig senare.

Förklaras i 2.3 Bärande fyllning

Nämns i (6 sidor): 1.1 1.2 1.3 2.3 2.4 7.1

Källor: US DOT, Equipment and lift thickness optimization for structure backfill · HAUC (UK), Reinstatement specification, compaction table

Bärlager

Det packade lagret av krossat material med finmaterial under stenläggning, en platta eller en grusyta. Det bär lasten och sprider den ut på marken.

Förklaras i 3.1 Bärlager för uteplatser, gångar och förråd

Materiallista: Bärlagergrus

Nämns i (24 sidor): 1.1 1.2 1.3 1.4 2.3 2.4 3.1 3.2 3.3 6.2 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.7 7.8 7.9 8.1 8.2 8.3 8.4 8.5

Källor: Oregon State University Extension, Installing pavers · UK Specification for Highway Works, Series 800 · UK government, Guidance on the permeable surfacing of front gardens

Dräneringsdike

Ett dike med ett dräneringsrör i ren sten, inlindat i geotextil och lagt med 0,5–1 % fall. Det leder vatten från blöt mark till ett utlopp eller en stenkista.

Förklaras i 6.4 Dräneringsdike

Materiallista: Dräneringsrör

Nämns i (9 sidor): 2.1 2.2 6.3 6.4 6.5 6.6 7.4 9.1 9.6

Källor: US DOE Building America Solution Center, Swales, drains and site grading · Washington State University Extension, Improving drainage

Ensgraderat

En smal fraktion som 8–16 utan finmaterial. Omkring 30–40 % av volymen är öppen, så vattnet rinner igenom, och sådan tvättad sten packas inte tätt.

Förklaras i 1 Grunder

Nämns i (6 sidor): 1.2 1.4 2.4 6.1 6.5 6.6

Källor: Oregon State University Extension EM 9204, Soakage trenches · University of Kentucky AEN-108, Permeable pavement · Washington State Department of Ecology

Filterlager

Ett lager sand, flis eller geotextil mellan finkornig jord och grov dräneringssten. Det släpper igenom vatten men håller kvar jorden, så att stenen inte slammar igen.

Förklaras i 6.6 Filterlager

Nämns i (2 sidor): 4.1 6.6

Källor: USDA NRCS, National Engineering Handbook 633 ch. 26, Sand and gravel filters · Caltrans Geotechnical Manual, Geosynthetics

Finmaterial

Korn som passerar en 0,063 mm-sikt: silt, lera och stendamm. Amerikanska standarder som ASTM C33 använder 0,075 mm (sikt nr 200).

Förklaras i 1.3 Tvättat eller otvättat

Nämns i (39 sidor): 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 2.1 2.2 2.3 2.4 3.1 3.2 3.3 3.4 4.1 5.1 6.1 6.2 6.3 6.5 6.6 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.7 7.9 8.1 8.2 8.3 8.4 8.6 9.1 9.2 9.3 9.5 9.6 9.7 9.8

Källor: EN 12620:2002+A1:2008, Aggregates for concrete · ASTM C33-03, Concrete aggregates

Fogsand

Torr fin sand, till exempel 0–2 mm, som sopas ner i fogarna mellan stenarna. Fyllda fogar låser stenarna så att de inte flyttar sig.

Förklaras i 3.4 Foga stenläggning

Materiallista: Fogsand

Nämns i (4 sidor): 3.1 3.2 3.4 7.6

Källor: Bedford Borough Council, Kerbs, footways and paved areas · ACT Government, Standard specification 12: segmental paving · Oregon State University Extension, Installing pavers

Fraktion

Två tal i mm som anger en mindre och en större sikt. 8–16 passerar till största delen en 16 mm-sikt och stannar till största delen på en 8 mm-sikt. Standarder skriver d/D, som i 8/16.

Förklaras i 1.1 Så läser du en fraktion

Nämns i (46 sidor): 1.1 1.5 2.1 2.2 2.3 2.4 3.1 3.2 3.3 3.4 4.1 4.2 4.3 4.4 5.1 5.2 5.3 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.7 7.9 8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 8.6 9.1 9.2 9.3 9.4 9.5 9.6 9.7 9.8 10.7

Källor: EN 12620:2002+A1:2008, Aggregates for concrete

Frostskyddslager

Ett lager sand eller grus som inte lyfts när det fryser, så att marken under en platta, en gång eller en lätt byggnad ligger still på vintern.

Förklaras i 2.4 Frostskyddslager

Nämns i (3 sidor): 2.4 3.2 7.1

Källor: National Research Council Canada, Building Digest 26: Ground freezing and frost heaving

Förstärkningslager

Det undre lagret av packat krossat material under en uppfart eller väg, utlagt på terrassen.

Förklaras i 3.2 Bärlager för uppfarter

Nämns i (10 sidor): 1.1 1.2 1.3 3.1 3.2 6.2 7.1 7.4 7.5 8.3

Källor: UK Specification for Highway Works, Series 800 · UK government, Guidance on the permeable surfacing of front gardens

Gabion

En nätkorg av ståltråd fylld med sten, för murar, staket, bänkar och planteringslådor. Stenarna måste vara större än maskorna, oftast 100–200 mm.

Förklaras i 9 Trädgårdsmurar och gabioner

Materiallista: Gabionsten

Nämns i (9 sidor): 1.1 9.1 9.2 9.3 9.4 9.5 9.6 9.7 9.8

Källor: US Department of Defense, UFGS 31 36 00 Gabions · USDA NRCS Construction Specification 464, Wire mesh gabions

Genomsläpplig beläggning

Stenläggning som släpper ner regnet genom fogarna till ett lager tvättad sten, som magasinerar vattnet medan det sjunker ner i marken.

Förklaras i 6.2 Genomsläppligt lager

Nämns i (14 sidor): 1.1 1.3 3.2 3.3 3.4 6.2 6.6 7.1 7.2 7.4 7.6 7.9 8.6 10.6

Källor: Minnesota Stormwater Manual, Materials under permeable pavement · UK government, Guidance on the permeable surfacing of front gardens

Geotextil

En genomsläpplig duk mellan jord och sten. Den släpper igenom vatten och håller jorden borta från stenen. Fiberduk (nonwoven) filtrerar bäst.

Förklaras i 6.6 Filterlager

Materiallista: Geotextil

Nämns i (20 sidor): 2.2 2.3 2.4 4.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 7.2 7.4 7.5 7.9 8.1 8.3 8.5 9.3 9.5 9.6 9.8

Källor: Caltrans Geotechnical Manual, Geosynthetics · Minnesota Stormwater Manual, Materials under permeable pavement

Golvavjämning

Ett plant lager av sand och cement ovanpå en betongplatta, klart för golvbeläggningen.

Förklaras i 5.3 Golvavjämning med cementbruk

Nämns i (4 sidor): 1.1 1.3 5.3 9.1

Källor: Public-sector works specification for screeds and plaster (UK Contracts Finder) · Oregon State University Extension, Installing pavers

Graderat

En spridning av storlekar från små till stora, så att de små kornen fyller mellanrummen mellan de stora. Sådant material packas med sitt finmaterial till ett tätt lager.

Förklaras i 1.1 Så läser du en fraktion

Nämns i (9 sidor): 1.1 1.4 3.1 3.2 5.1 5.2 5.3 6.5 9.3

Källor: ACI Education Bulletin E1-07, Aggregates for concrete · Washington State Department of Ecology

Grovt stenmaterial

Sten med största storlek 4 mm eller mer och minsta storlek 2 mm eller mer, till exempel 4–8 eller 16–32.

Förklaras i 1.1 Så läser du en fraktion

Materiallista: Makadam och singel

Nämns i (3 sidor): 1.1 6.1 6.6

Källor: EN 12620:2002+A1:2008, Aggregates for concrete

Hålrum

Det öppna utrymmet mellan kornen. Tvättad ensgraderad sten har omkring 30–40 % hålrum, och det är där vattnet lagras och leds bort.

Förklaras i 6.5 Stenkista

Nämns i (13 sidor): 1.2 2.4 3.2 4.1 4.4 6.1 6.2 6.4 6.5 6.6 7.4 8.2 10.1

Källor: Oregon State University Extension EM 9204, Soakage trenches · University of Kentucky AEN-108, Permeable pavement

Härdning

Att hålla ny betong fuktig och skyddad så att den får sin hållfasthet: minst 7 dagar. Formar som får sitta kvar hjälper till att hålla den fuktig.

Förklaras i 4.4 Gjuta i form

Nämns i (4 sidor): 1.3 4.4 5.3 7.7

Källor: Mile High Flood District, Concrete curing specification · FAO Farm Structures, ch. 3: Concrete

Jordart

Andelen sand, silt och lera i en jord. Du tar reda på den med ett burktest eller genom att pressa fuktig jord till ett band mellan fingrarna.

Förklaras i 10.6 Testa jorden

Nämns i (3 sidor): 2.4 4.2 10.6

Källor: Colorado State University Extension, Estimating soil texture · Clemson University HGIC, Soil texture analysis: the jar test

Kapillärbrytande skikt

Ett lager ren, grov sten under en golvplatta. Vatten stiger upp genom jord och fin sand men inte genom de stora mellanrummen mellan stenarna.

Förklaras i 6.1 Kapillärbrytande skikt

Nämns i (6 sidor): 1.1 1.2 1.3 2.3 4.1 6.1

Källor: US DOE Building America Solution Center, Capillary break beneath slab · Extent of capillary rise in sands and silts (Western Michigan University thesis)

Kompost

Nedbrutet växtmaterial som blandas in i jorden för att tillföra organiskt material. Upphöjda bäddar fylls med en blandning av matjord och kompost.

Förklaras i 10.4 Jord för rabatter

Materiallista: Kompost

Nämns i (6 sidor): 7.5 10.2 10.3 10.4 10.5 10.7

Källor: Colorado State University Extension 7.235, Choosing a soil amendment · University of Minnesota Extension, Raised bed gardens

Krossat

Berg, block eller stora stenar som krossats i en kross. De kantiga kornen låser sig mot varandra, så ett krossat bärlager är stabilare under last än ett av rundat grus.

Förklaras i 1.2 Krossat eller runt

Materiallista: Bärlagergrus

Nämns i (27 sidor): 1.1 1.2 1.3 1.4 2.1 2.4 3.1 3.2 3.4 4.1 4.2 4.3 4.4 6.1 6.2 6.3 6.4 7.2 7.4 7.5 8.1 8.2 8.3 8.4 9.2 9.6 10.1

Källor: USGS Bulletin 1594, Natural aggregates of the conterminous United States · TxDOT, Flexible base guidelines

Ledningsbädd

Bädden under och kringfyllningen runt ett nedgrävt rör eller kabelrör. Den bär röret jämnt längs hela längden och håller hårda punkter borta.

Förklaras i 2.1 Ledningsbädd för rör och kabel

Nämns i (2 sidor): 1.1 2.1

Källor: US Bureau of Reclamation, Pipe bedding and backfill

Lättlera

Jord med en jämn blandning av sand, silt och lera. För gräsmattor föredras sandig lättlera till lättlera.

Förklaras i 10.6 Testa jorden

Nämns i (5 sidor): 10.1 10.2 10.5 10.6 10.7

Källor: Colorado State University Extension, Estimating soil texture · Clemson University HGIC, Soil texture analysis: the jar test · University of Idaho Extension CIS 1062, Starting a home lawn

Matjord

Det översta jordlagret, med mest organiskt material. För gräsmattor och rabatter, aldrig under last.

Förklaras i 10 Trädgårdsjord

Materiallista: Matjord

Nämns i (19 sidor): 1.3 2.2 2.3 3.1 3.2 4.1 6.1 6.4 7.5 7.7 8.1 8.2 9.3 9.5 10.1 10.2 10.4 10.5 10.7

Källor: University of Connecticut, Purchasing topsoil · Defra (UK), Code of practice for the sustainable use of soils on construction sites

Murbruk

Sand, cement och ofta kalk blandat med vatten, för att mura tegel och block. Blandningar anges i volymdelar, till exempel 1 : 1 : 6.

Förklaras i 5.1 Mura tegel och block

Nämns i (6 sidor): 1.1 1.2 1.3 5.1 7.6 7.8

Källor: NA to BS EN 1996-1-1, UK National Annex to Eurocode 6

Packning

Att trycka ihop ett lager med vibroplatta eller vält så att kornen ligger tätare. Tjocka lager blir lösa i botten, så packa i tunna lager.

Förklaras i 2.3 Bärande fyllning

Nämns i (46 sidor): 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 2.1 2.2 2.3 2.4 3.1 3.2 3.3 3.4 4.1 4.3 4.4 5.3 6.1 6.2 6.3 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.7 7.8 7.9 8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 8.6 9.1 9.3 9.5 9.6 9.7 9.8 10.1 10.2 10.3 10.4 10.7

Källor: US DOT, Equipment and lift thickness optimization for structure backfill · HAUC (UK), Reinstatement specification, compaction table

pH

Hur sur eller basisk en jord är; 7 är neutralt. Omkring 6,5 passar de flesta trädgårdar. Ett laboratorietest är säkrare än ett testkit för hemmabruk.

Förklaras i 10.6 Testa jorden

Nämns i (3 sidor): 10.2 10.4 10.6

Källor: Royal Horticultural Society, Soil pH and testing · Montana State University, Soil test kits

Puts

Ett lager av sand, cement och kalk på en vägg, i två eller tre skikt där varje skikt är tunnare än det förra. Torkar den för fort spricker den.

Förklaras i 5.2 Putsa en vägg

Nämns i (3 sidor): 1.2 1.3 5.2

Källor: Spelthorne Borough Council, Mortars, plasters and renders · US National Park Service, Preservation Brief 22: Stucco

Rundat

Naturgrus och natursand, rundade när floder eller smältvatten från isen förde dem med sig, och tagna främst ur älv-, is- och strandavlagringar. Runda korn låser sig sämre än krossade.

Förklaras i 1.2 Krossat eller runt

Materiallista: Makadam och singel

Nämns i (18 sidor): 1.1 1.2 2.1 2.4 3.3 3.4 4.1 4.2 4.3 4.4 6.1 6.4 7.2 7.4 8.1 8.2 9.2 9.8

Källor: USGS Bulletin 1594, Natural aggregates of the conterminous United States · TxDOT, Flexible base guidelines

Sand

Fint stenmaterial: korn från 0 upp till högst 4 mm, till exempel 0–2 eller 0–4.

Förklaras i 1.1 Så läser du en fraktion

Materiallista: Sand

Nämns i (36 sidor): 1.1 1.2 1.3 1.4 2.1 2.4 3.1 3.2 3.3 3.4 4.1 4.2 4.3 4.4 5.1 5.2 5.3 6.1 6.2 6.3 6.5 6.6 7.1 7.4 7.5 7.6 7.8 7.9 8.4 9.1 9.2 10.1 10.2 10.5 10.6 10.7

Källor: EN 12620:2002+A1:2008, Aggregates for concrete

Siktkurva

Producentens deklarerade kornfördelning: hur många procent av materialet som passerar varje sikt. Den visar hur mycket över- och underkorn och finmaterial det finns.

Förklaras i 1.1 Så läser du en fraktion

Nämns i (9 sidor): 1.1 1.3 1.5 3.2 3.3 3.4 6.6 8.2 8.3

Källor: EN 12620:2002+A1:2008, Aggregates for concrete · ASTM D448-12 (Government of Bermuda copy)

Skrymdensitet

Vikt per volym för en hög eller ett lager, i t/m³. Löst och packat material har olika värden, så använd rätt värde när du räknar om m³ till ton.

Förklaras i 1.4 Beställ rätt mängd

Nämns i (5 sidor): 1.4 5.3 8.2 9.2 10.1

Källor: FHWA Federal Lands, Earthwork design

Stenkista

En grop fylld med ren sten som tar emot regnvatten från ett tak eller en stenläggning och låter det sjunka ner i marken. Minst 5 m från byggnader.

Förklaras i 6.5 Stenkista

Nämns i (5 sidor): 1.1 6.4 6.5 6.6 7.1

Källor: Hastings Borough Council, Soakaway advice note · Washington State University Extension, Improving drainage · Oregon State University Extension EM 9204, Soakage trenches

Stenmaterial

Sand, grus och krossat berg som används i byggande. Fraktion, form och tvättning avgör hur det beter sig.

Förklaras i 1 Grunder

Nämns i (6 sidor): 1.1 1.3 1.4 3.2 5.3 8.1

Källor: EN 12620:2002+A1:2008, Aggregates for concrete · USGS Bulletin 1594, Natural aggregates of the conterminous United States

Stenmjöl

Krossat grus med finmaterialet och lite lera kvar, utlagt fuktigt och packat tills det binder och blir fast.

Förklaras i 8.2 Gång med stenmjöl

Materiallista: Gånggrus

Nämns i (6 sidor): 3.3 7.3 8.1 8.2 8.5 8.6

Källor: University of Copenhagen (IGN), Self-binding gravel · Building crusher fines trails (USDA Forest Service, via American Trails)

Svällning

Fuktig sand tar större plats än torr, mest vid omkring 4–6 % fukt. Mätt i volym innehåller fuktig sand därför mindre sand än det ser ut.

Förklaras i 1.4 Beställ rätt mängd

Nämns i (2 sidor): 1.4 5.1

Källor: Virtual Labs (IIT Delhi), Bulking of fine aggregate

Sättsand

Det tunna, jämna lagret av lös sand som marksten och plattor vibreras ner i tills de ligger plant. Det används aldrig för att jämna ut bärlagret.

Förklaras i 3.3 Sättsand under stenläggning

Nämns i (13 sidor): 1.1 1.2 3.1 3.2 3.3 3.4 6.2 7.1 7.4 7.5 7.6 7.8 8.4

Källor: ACT Government, Standard specification 12: segmental paving · Oregon State University Extension, Installing pavers

Terrass

Den fasta naturliga marken som det första lagret byggs på, med matjord och mjuka partier bortgrävda.

Förklaras i 7.7 Uppfart i betong

Nämns i (5 sidor): 7.7 8.2 9.1 9.3 9.6

Källor: BRANZ Bulletin 412, Concrete driveways · Iowa DOT Standard Specifications §2431

Tjäldjup

Hur djupt marken fryser på vintern. Det beror främst på vinterns lufttemperaturer och sedan på jorden, dess fukt, snö och markytans täcke.

Förklaras i 2.4 Frostskyddslager

Nämns i (4 sidor): 2.1 2.4 4.2 4.3

Källor: US HUD / NAHB Research Center, Frost-protected shallow foundations

Tjällyftning

Att marken lyfts när vatten i finkornig jord fryser. Det kräver kyla, tjälfarlig jord och vatten; ta bort en av dem så upphör det. Grov sand och rent grus lyfts inte.

Förklaras i 2.4 Frostskyddslager

Nämns i (3 sidor): 2.4 4.2 8.2

Källor: National Research Council Canada, Building Digest 26: Ground freezing and frost heaving

Tvättat

Sköljt med vatten för att få bort finmaterialet. Betong och dränering behöver rent, tvättat material. Tvättad sten packas inte tätt, så bärlager och fyllning behåller sitt finmaterial.

Förklaras i 1.3 Tvättat eller otvättat

Nämns i (38 sidor): 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 2.1 2.2 2.4 3.1 3.2 3.3 3.4 4.1 4.2 4.3 4.4 5.1 5.2 5.3 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 7.2 7.4 7.5 7.6 7.8 7.9 8.1 8.2 8.4 9.1 9.2 9.3 9.6